Gör funktionsrättskonventionen till lag!

Gör Funktionsrättskonventionen till lag!

Är alla människor lika mycket värda i Sverige idag? För oss är det självklart att alla människor är lika mycket värda, både i ord och handling. Tyvärr vittnar vardagen för många personer med funktionsnedsättning att så inte är fallet. Vi har under många år kunnat följa debatten och ta del av människors berättelser om att inte få sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige idag diskrimineras personer på grund av sin funktionsvariation. Det vill vi ändra på genom en namninsamling för att göra funktionsrättskonventionen till lag. Målet är att få in 10 000 namn. Hjälp oss att nå målet för att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning genom att skriva under namninsamlingen.

Vad innebär Funktionsrättskonventionen?

Den fjärde december 2008 ratificerade Sveriges regering FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt det fakultativa protokollet. 15 år senare har konventionen fortfarande inte blivit lag, detta behöver ändras. Vi kan inte vänta längre!

I funktionsrättskonventionen finns 50 artiklar som Sverige behöver förhålla sig till, samt ett tillhörande fakultativt protokoll med 18 artiklar. Dessa artiklar har Sverige åtagit sig att följa när regeringen valde att ratificera konventionen. Sverige har tagit ett första steg mot att stärka personer med funktionsnedsättnings rättigheter, men varför har inte konventionen blivit till svensk lag? Vi vill att konventionen ska inkorporeras i svensk lagstiftning och vi kan inte vänta längre.

FN:s funktionsrättskonvention är en internationell överenskommelse i syfte att stärka personer med funktionsnedsättnings rättigheter, som komplement till de tidigare FN-konventionerna. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller bland annat artiklar om tillgänglighetskrav (artikel 9), jämlikhet och icke-diskriminering (artikel 5) och medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning (artikel 8). I artikel 34 beskrivs också hur en internationell kommitté ska arbeta med granskningen av hur konventionen efterföljs i konventionsstaterna. Sverige har fått flera rekommendationer till förbättrande åtgärder från FN. Det är viktigt att fortsätta granska och säkerställa personer med funktionsnedsättnings rättigheter i Sverige, men vi vill gå steget längre. Vi vill att funktionsrättskonventionen ska få samma status som svensk lag!

Genom att inkorporera funktionsrättskonventionen i svensk lagstiftning skulle rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar stärkas. Detta för att konventionen nu inte har samma status som svensk lagstiftning har. Tillsammans är vi enade om att alla människor är lika värda, och den synen behöver också genomsyra svensk lag.

Håller du med? Skriv under namninsamlingen för att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag.

Argument till varför funktionsrättskonventionen bör bli lag:

• Funktionsrätt Sverige
  • Det är hög tid att Sveriges regering och riksdag prioriterar arbetet med att säkerställa Funktionsrättskonventionens rättigheter i lagstiftning. Redan 2014 rekommenderade FN den svenska staten att inkorporera konventionen. Det måste ske på rätt sätt, så att rättigheterna kan ge verklig effekt. Funktionsrätt Sverige vill därför att en statlig utredning kartlägger och analyserar hur svensk rätt lever upp till konventionen. Här måste funktionsrättsrörelsen vara involverade från början till slut!

• Riksförbundet HjärtLung
  • Med Funktionsrättskonventionen som lag så skulle ett funktionshinder- och patientperspektiv med utgångspunkt i mänskliga rättigheter bli mycket starkare. Det är ett viktigt steg för att värna allas lika värde.

• Rättighetscentrum Västerbotten
  • En lag blir ett effektivare verktyg för att tillgodose rättigheter i praktiken.

• Förbundet Unga Rörelsehindrade
  • Om FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir lag skulle rättigheter för personer med funktionsnedsättning få högre status i Sverige än vad de har idag.
  • Även om Sveriges ratificering av konventionen sedan 2009 innebär att rättigheterna i konventionen ska följas, går svenska lagar före. Det innebär att människor inte alltid får sina rättigheter tillgodosedda, då svenska lagar inte alltid lever upp till konventionen. Till exempel ser vi hur människor som har stöd enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionsnedsatta (LSS) och Socialtjänstlagen riskerar att få sina stöd indragna eller försämrade om de flyttar från en kommun till en annan, hur hjälpmedel kostar olika mycket i olika regioner och möjligheter att få rätt till färdtjänst skiljer sig åt i olika regioner. Så skulle det inte se ut om konventionen blev svensk lag. Enligt konventionen ska alla individer ha rätt till fri rörlighet och självbestämmande kring hur och vart man vill leva och bo, detta enligt artikel 19 i funktionsrättskonventionen. Konventionen skulle få samma status som nationella lagar. Beslut i domstolar skulle inte få strida mot den.
  • Sverige gjorde FN:s barnkonvention till lag 2020. Sedan dess har vi sett hur samhället, inte minst lokalt, satsat på att öka barn och ungas välmående och inflytande. En konkret förbättring är att det nu är obligatoriskt för domstolar att pröva fall med hänsyn till barns bästa. Vi ser att liknande förbättringar skulle kunna ske inom funktionsrättsperspektivet om funktionsrättskonventionen blev lag.
  • Norge har beslutat att implementera FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till norsk lag i sin helhet. Nu måste Sverige haka på!
  • Regeringen kan inte välja att göra en konvention till lag och strunta i en annan. Alla rättigheter behöver värderas lika högt. Med tanke på de senaste årens försämringar anser vi att rättigheter för personer med funktionsnedsättning skyndsamt måste få högre status.

Organisationer som står bakom namninsamlingen att göra funktionsrättskonventionen till lag:

Riksorganisationen Unga Reumatiker, NUFT – Nätverket Unga För Tillgänglighet, Ung Cancer, Förbundet Unga Rörelsehindrade, Unga Allergiker, Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF), FN-förbundet, Civil Rights Defenders, Raoul Wallenberg Institute of Human Rights, Independent Living Institute, Funktionsrätt Sverige, Reumatikerförbundet, Riksförbundet HjärtLung, Svenska Celiakiförbundet, Riksförbundet Sällsynta diagnoser, ILCO Tarm- uro- och stomiförbundet, Mun-& Halscancerförbundet, Afasiförbundet, Förbundet Blödarsjuka i Sverige, Schizofreniförbundet, Psoriasisförbundet, Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN), Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Funkibator, FIAN Sverige, Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA), Verdandi, Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr, Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne, Antidiskrimineringsbyrån Stockholm (Syd), Antidiskrimineringsbyrån Fyrbodal, Antidiskrimineringsbyrån Uppsala (ADU), Byrån mot diskriminering i Östergötland, Rättighetscentrum Norrbotten, Rättighetscentrum Västerbotten, Malmö mot Diskriminering, RFSU, Riksförbundet FUB, Svenska Downföreningen.

Listan kan komma att uppdateras.

Skriv under namninsamlingen för att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag.

Ordlista

Ratificera – Regeringen beslutar sig att binda staten till den internationella överenskommelsen och ser över så den nationella lagstiftningen inte motsäger något i överenskommelsen.

Fakultativt protokoll – Ett protokoll med kompletterande artiklar för att stärka rättigheterna i konventionen ytterligare.

Inkorporera – Detta innebär att Sverige skulle göra en internationell överenskommelse (exempelvis funktionsrättskonventionen) till en del av den svenska rättsordningen.